Papastrèl: differenze tra le versioni

Da Wikipedia.
Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
m Robot A Śònt: koi:Кушборддэз
m r2.7.2) (Robot A Śònt: chy:Méšenonetsénóne
Riga 68: Riga 68:
[[br:Askell-groc'hen]]
[[br:Askell-groc'hen]]
[[ca:Ratpenat]]
[[ca:Ratpenat]]
[[chy:Méšenonetsénóne]]
[[co:Topu pinnutu]]
[[co:Topu pinnutu]]
[[cs:Letouni]]
[[cs:Letouni]]

Versione delle 19:04, 20 Avr 2012

Artéccol in dialètt mudnés

Articul in Miranduleś
Un pipistrel a testa in śò.

Al pipistrel o papastrèl (Chiroptera) (pipistrello in italiàn) 'l è un mamifar noturan ch'al fa part ad la famija di Chirotar. Al sò nom al daśveṅ dal lateṅ vespertilio ch'a vol dir "sira". La parola Chiroptera inveci la daśveṅ dal gréc cheir (maṅ) e pteron (ala).

Descrisioṅ

Un pipistrel pugiàa su un tavul.

I en dal bèsti veci cum al cuc: i danan al lat a i sò fioi e la sò pèla l'è pina ad péi. Inveci ad caminar e cùrar, lor i volan par meś ad na mudificasioṅ speciala dli maṅ e di bras ch'i en dvintàa di ali in dal cors dal temp.

I lor oć i en dimondi picui e i gh'anan di problema a ved'r-ag bèṅ, par furtuna al sò post a s è svilupàa 'l udit. Par vivar, i pipistrei i aṅ muciàa un sens "radar": durant al vol i metan fora cuntinuament di ultrasòṅ che, ciapand atac a gl'uget, i produśan 'n eco. Ascultand chi eco lè ad ritoraṅ, i gh la cavan a lucaliśar gl'ustacui e al predi anc in di bui pest.

Un pipistrel minga tant indurminsàa!.

Gl'ali di pipistrei i en difarenti da queli di uśei parchè i en fati ad na membrana sutila ciamada patagi.

Un pipistrel cumuṅ.

Ad dè i pipistrei i s ripośan in di śbragh di mur, in di anfrat di albar e in dal groti mentar ad not i vanan a casar al magnar. I pipistrei i magnan da tut: a gh n è ad quei ch'i magnan gl'inset, quei ch'i magnan al netar e la fruta e quei ch'i magnan di pés, di sorag e dal rani. Sol in America dal centar e dal sud a gh è dal speci ch'i bevan al sang di animai dumestic.

Dal nostar bandi a gh'è na ventina da speci (30 in tut Itaglia) e tuti i magnan gl'inset: oṅ 'd lilor al pol magnar anc dumila sinsali par not!

Un pipistrel al pol vivar anc par vint o trent'aṅ.

Cà artificiali ciamadi bat box

A s cunsiglia ad metar sù dal cà artificiali p'r incentivar la difusioṅ ad cal bèsti chè, i bat box. A s trata ad scatli ad legn ch'i danan protesioṅ e un post par durmir durant al dè ai pipistrei. I pipistrei i gh polan andar a stablir-as in primavera in fin a 'l Aṿtòṅ, a dipend dal temperaduri. Prima ad 'l inveran, i lasan i bat box p'r andar a catar rifuǵ in dal groti o in di anfrat naturai in du a gh'è di ambient dimondi umid e sensa sbals termic.

Un pipistrel al ponsa tacàa atac a 'n ram.

Ocio però: a n è minga dit che i pipistei i gh'appian da druar i bat box: a speta sol a lór decidar in du andar a star. A n gh'è minga da śibir dal magnar par cunvins'r-i o, ancora peś, met'r-gh i dentar cun la forsa. Piutost a s pol puśisionar mej la bat box: minga a nord, minga davśeṅ a di stec, minga espost a la luś e a quatar metar 'd altesa. I bat box i s catan al supermarcàa o in di negosi ad feramenta.

Se a s fà quel par gnir-gh incontar, pò lor i s danan na maṅ masand un sac 'd inset sensa druar veleṅ e sustansi chimichi!

Na bat box.


In inveran i pipistrei i vanan in letarg e i vivan druand al gras mis sù in dla bela stagioṅ. In primavera i s darsedan e al femni, dopa un pò ad temp, i s radunan in post sicur, tra śugn e luj, par parturir (generalment un picul sol a la volta).

Credensi e Superstisioṅ

A n è minga vera che i pipistrei i en di sorag, i n fanan minga dvintar òrb o sord, i n s tacan mia a i cavìi e i n gh'anan gnanc voja ad far-al. La sò pisa la n fa minga cascar i cavìi e i n portan minga sfurtuna a la gint!

Culegament esteran

Un pipistrel Myotis nattereri.
In itagliaṅ
  • [1] Chiroptera Italia - SOS Chirotteri
  • [2] Centro fauna selvatica "Il Pettirosso"
  • [3] Centro Italiano Studi Nidi Artificiali


Animali della campagna emiliana (tradurre)Bèsti ed la campâgna emiliânaBisti d'la canpâgna emigliènaBèsti dla campagna emiglianaBesti d'la campâgna emiliana

anatranâderanàdranàdranàdör | barbagiannibarbagiânbarbazànbarbagiàṅ | bue | pidocchiopiōcbdòcpiôc'bdòc | bigattinobigatèinbigâtbègatèṅ | biscia / serpebésabessabéssabîssa | baco da seta / bombicebèigh da sèidabigàt dla saidabigâtbigàt | rosporôspbòtrospbòt | canecâncancâncan | capponecapòuncapåncapòuncapôn | cavallocavâlcavàlcavâlcavàl | caprachêvrachèvrachèvracrèva | cuculocóchcócchcócchcócch | conigliocunîn-cunéjcunéicunéj o cunèṅcunî | cornacchiacurnâciacurnâciacurnacia | asinoêṣenèsenèsenèsen | apevrèspaevbêgaev | formicafurmîgafurmìgafurmìgaformìga | gallogâlgàlgalgàl | gallinagalèinagalénagaleinagalén'na | gattogâtgàtgatgàt | gazzagâzagâżagaśa | grillogrélgrélgrilgrél | lupolòuvlauvluvlöv | ramarroingòrligùrramarligùr | leprelēvralivralevralëvra | chiocciola / lumacalumêgalumègalumagalumèga | lucertolaarzintèlaluśêrtaluśertalusértla | maialenimêlpôrzporcgosèn | moscamòscamåscamoscamōsca | merlomêrelmèrelmerulmèrel | mulomólmóllmulmóll | talpatêlpamusåntèlpamusön | porcellinonimalèinninénninetninén | ocaôcaócaocaóca | pipistrelloparpastrèlpalpastrèlpapastrèlpalpastrèl | topo / sorcio / rattopòundgapåndgasoragpôngö | farfallaparpâjaparpàiaparpajaparpàia | passeropâsrapàserpàserpàser | pettirossopetròspetråsspetros | pecorapēgrapigrapegurapigra | piccione / colombopisòunpizônclombpizôn | pulcepólgapólsapulsapólsa | ragnorâgnràgnragnràgn | rana / ranocchioranôcranòcranaranòc | ricciorésrézzris | rondinerundanèinarundanénarundaninaröndanén'a | scarafaggiopanarâsaburdigånscaravàś | cinghialezingèlzignèl | tignola / tarmatêrmlatarmatarmatarma | tarlotarōltaroltaroltarol | tafanotavântafàntavàṅ | tacchinopîttòchtoctòch | vaccavâcavàcavacavàca | volpevòulpavôulpvólpvôlpa | cicalasighêlazigalasicalazigala | zanzarasarabîgazinzèlasinsàla | civettasfètlazvèttasivetazivètta