Tèvla ed sìmbol matemàtic per data 'd introdusiòun

Da Wikipedia.

Artéccol in dialètt mudnés

'L elèinc in dla tèvla chè drē al mèt in parèda soquànt sìmbol specìfic druê tùt i dè in dla matemàtica, mìs in fila per la data ch'i ìn stê druê per la prìma volta.


Symbol
Nòm Data dal prìm druamèint Prìm avtōr a druèr-el
+
sègn più a 'l incìrca 1360 (abreviasiòun dal latèin et ch'al parìva al sègn "più") Nicole Oresme
sègn méno 1489 (prìma aparisiòun dal sègn "méno", e anca prìma aparisiòun dal sègn "più" in dla stampa) Johannes Widmann
sìmbol raìśa (per raîś quèdra) 1525 (sàinsa al vìncol in sìm'a 'l radicànd) Christoff Rudolff
(…)
parèinteś (per tōr insèm di quêl) 1544 (in dal nóti scrìti a màṅ) Michael Stifel
1556 Niccolò Tartaglia
=
sègn 'd uguêl 1557 Robert Recorde
×
Sègn ed moltìplica 1618 William Oughtred
±
sègn più-méno 1628
sègn ed proporsiòun
n
 
sìmbol radichêl (per raîś n-éśma) 1629 Albert Girard
<
>
sègn ed diśuguagliàṅsa (sègn minōr e sègn magiōr o più grand) 1631 Thomas Harriot
xy
 
scritùra cìca in élta (per i esponèint) 1636 (druènd i nùmer romàṅ cìc lè in élta) James Hume
1637 (in dla forma modèrna) René Descartes
√ ̅
sìmbol dla raìśa (per raîś quèdra) 1637 (col sìmbol dal vìncol in sìm'a 'l radicànd) Cartèśi
%
sègn persentvêl a 'l incìrca 1650 mìa cgnusû
÷
sègn ed diviśiòun (obēl) 1659 Johann Rahn
sègn edl infinî 1655 John Wallis


sègn 'd diśuguagliànsa mìa strìca (sègn ed minōr o cumpâgn e sègn ed magiōr o cumpâgn) 1670 (col sègn edl uguêl oriśontêl in sìm'a quêl edla diśuguagliànsa invéci che sòta)
1734 (c'n un dòpi sègn oriśontêl sòt'a quêl dla diśuguagliànsa) Pierre Bouguer
d
sègn diferensiêl 1675 Gottfried Leibniz
sègn integrêl
:
du pùnt (per la diviśiòun) 1684 (deśgnû da 'l druamèint di du pùnt p'r indichèr el frasiòun, fîn da 'l 1633)
·
punt in dal mêś (per la multiplicasiòun) 1698 (fórsi deśgnû da n'abitùdin dimòndi antìga ed druèr al punt in dal mêś per divìder di nùmer eśvèin)
bara ed diviśiòun 1718 (deśgnùda dala bara oriśontèla ed frasiòun, invintèda dai Àreb in dal 12śum sécol) Thomas Twining
sègn ed diśuguagliànsa (mìa cumpâgn a) mìa cgnusû Leonhard Euler
sìmbol somatòria 1755
sègn ed proporsionalitê 1768 William Emerson
sègn ed derivèda parsièla (o delta 'd Jacobi) 1770 Marquis de Condorcet
x
sìmbol prìm (per derivèda) Joseph Louis Lagrange
sègn 'd identitê (per na relasiòun ed congruèinsa) 1801 (prìma aparisiòun stampê; prìma druê in di scrìt personêl ed Gauss) Carl Friedrich Gauss
[x]
 
pêrt intéra 1808
sìmbol ed prodòt 1812
!
fatoriêl 1808 Christian Kramp

set inclusion signs (subset of, superset of) 1817 Joseph Gergonne
1890 Ernst Schröder
|…|
notasiòun ed valōr asolû 1841 Karl Weierstrass
determinànt ed na matrìśa Arthur Cayley
‖…‖
notasiòun dal matrîśi 1843
sìmbol nabla (per i vetōr diferensiêl) 1846 (prìma druê da 'l Hamilton c'ma sègn uvradōr ed frèśi generèli) William Rowan Hamilton


sègn 'd intersesiòun e 'd uniòun 1888 Giuseppe Peano
sègn 'd incluśiòun (matemàtica) (’l è 'n elemèint ed) 1894
quantificadōr eśistensiêl ("a gh'è") 1897
sìmbol edl àleph (per nùmer tràṅsfinî) 1893 Georg Cantor
{…}
parèinteś gràfi (per scrìver i insèm) 1895
"N" maiùscla grasèta filetèda (per 'l insèm di nùmer naturêl) Giuseppe Peano
·
middle dot (for dot product) 1902 J. Willard Gibbs?
×
multiplication sign (for cross product)
diśgiunsiòun lògica (o, vel, OR) 1906 Bertrand Russell
(…)
matrices notation 1909 Gerhard Kowalewski
[…]
 
1913 Cuthbert Edmund Cullis
contour integral sign 1917 Arnold Sommerfeld
Blackboard bold capital Z (for integer numbers set) 1930 Edmund Landau
Blackboard bold capital Q (for rational numbers set)
universal quantifier (for all) 1935 Gerhard Gentzen
empty set sign 1939 André Weil / Nicolas Bourbaki[1]
Blackboard bold capital C (for complex numbers set) 1939 Nathan Jacobson
arrow (for function notation) 1936 (to denote images of specific elements) Øystein Ore
1940 (in the present form of f: X → Y) Witold Hurewicz
x
 
integral part (a.k.a. floor) 1962 Kenneth E. Iverson
sègn dla fin dal discōrs (tombstone) 1950 Paul Halmos

Vōś lighèdi[modifica | mudéfica la surzéia]

Colegamèint estèren[modifica | mudéfica la surzéia]

Referèinsi[modifica | mudéfica la surzéia]