Elèinc di Prémi Nobel per la Pêś

Da Wikipedia.

Chè a seguìr, a gh'è 'l elèinc dal persòuni o daj asociasiòun ch'a gh'è stê dê al Prémi Nobel 'd lung i an:

An Artràt Premiê Nasionalitê Motivasiòun
1901 Jean Henri Dunant bandiera Śvéssra


Fundadōr dla Crōś Ròsa e inveintōr dal Convensiòun 'd Ginévra p'r i dirìt umàṅ
Frederic Passy bandiera Franza Fundadōr e presidèint edla prìma sosietê per la pêś Société d'arbitrage entre les Nations
1902 Elie Ducommun, Charles Albert Gobat bandiera Śvéssra


Segretàri onoràri dl Ufìsi internasionêl per la pêś ed Berna
Charles Albert Gobat Segretàri generêl dl'Uniòun interparlamentêr e segretàri onoràri dl Ufìsi internasionêl per la pêś
1903 William Randal Cremer bandiera Inghiltèra Segretàri dla Lega internasionêl edl arbitrê
1904 Institut de droit international bandiera Bélgi


1905 Bertha von Suttner Austria-Ungheria Preśidèinta onorària edl Ufìsi internasionêl per la pêś
1906 Theodore Roosevelt bandiera Stêt Unî
1896-1908
Presidèint di Stêt Unî
1907 Ernesto Teodoro Moneta bandiera Itâglia


Presidèint edl Uniòun lunbèrda per la pêś
Louis Renault (giurista) bandiera Franza Profesōr ed dirìt internasionêl ala Sorbòna
1908 Klas Pontus Arnoldson bandiera Şvèsia Fundadōr edl Asociasiòun śvedéśa per la pêś e l'arbitrê
Fredrik Bajer bandiera Danimèrca Presidèint onoràri edl Ufìsi internasionêl per la pêś
1909 Auguste Marie François Beernaert bandiera Bélgi


Member dal parlamèint belga e dla Córt permanèint 'd arbitrê
Paul Henribenjamin Balluet D'estournelles De Constant bandiera Franza Fundadōr e presidèint dal grup parlamentêr francéś per l'arbitrê internasionêl e fundadōr dal comitê per la diféśa daj interès nazionêl e 'd cunciliasiòun internasionêl
1910 Permanent International Peace Bureau bandiera Śvéssra


1911 Tobias Michael Carel Asser bandiera Paes Bàs Cumèinsadōr dal Conferèinsi in sìm'a 'l dirìt privê internasionêl a L'Aia
Alfred Hermann Fried Austria-Ungheria Giurnalìsta, fundadōr dal Die Friedenswarte
1912 Elihu Root bandiera Stêt Unî
1908-1912
P'r al cuminciamèint ed soquànt tratê 'd arbitrê
1913 Henri La Fontaine bandiera Bélgi


Presidèint edl Ufìsi internasionêl per la pêś
1914 mìa dê a nisùn
1915 mìa dê a nisùn
1916 mìa dê a nisùn
1917 Cumitê internasionêl dla Crōś Ròsa bandiera Śvéssra


1918 mìa dê a nisùn
1919 Thomas Woodrow Wilson bandiera Stêt Unî
1912-1959
Presidèint di Stêt Unî, a favōr dla Lega dal Nasiòun
1920 Leon Victor Auguste Bourgeois bandiera Franza Presidèint dal Cunsìli dla Lega dal Nasiòun
1921 Karl Hjalmar Branting bandiera Şvèsia Prìm minìster, deleghê śvedéś dal Cunsìli dla Lega dal Nasiòun
Christian Lous Lange bandiera Norvègia Segretàri generêl edl'Uniòun interparlamentêr
1922 Fridtjof Nansen bandiera Norvègia Deleghê norvegéś ala Lega dal Nasiòun, inveintōr dal Pasapórt Nansen p'r al persòuni arfugèdi
1923 mìa dê a nisùn
1924 mìa dê a nisùn
1925 Austen Chamberlain bandiera Inghiltèra Co-ideadōr di Tratê ed Locarno
Charles Gates Dawes bandiera Stêt Unî
1912-1959
Presidèint edla cumisiòun aleéda per l'arcostrusiòun dòp la guèra e ideadōr dal Piàṅ Dawes
1926 Aristide Briand bandiera Franza Co-ideadōr di Tratê ed Locarno
Gustav Stresemann bandiera Germâgna
1927 Ferdinand Buisson bandiera Franza Fundadōr e presidèint edla Lega p'r i dirìt umàṅ
Ludwig Quidde bandiera Germâgna Profesōr, descoridōr in tanti cunferèinsi 'd pêś
1928 mìa dê a nisùn
1929 Frank Billings Kellogg bandiera Stêt Unî
1912-1959
Co-ideadōr dal Pât Briand-Kellogg
1930 Nathan Söderblom bandiera Şvèsia Cmandànt dal muvimèint ecumènic
1931 Jane Addams bandiera Stêt Unî
1912-1959
Presidèint dla Lega internasionêl 'd cal dòni per la pêś e la libertê
Nicholas Murray Butler bandiera Stêt Unî
1912-1959
A favōr dal Pât Briand-Kellogg
1932 mìa dê a nisùn
1933 Norman Angell bandiera Inghiltèra Member dal Cumitê eśecutìv dla Lega dal Nasiòun e dal Cunsìli nasiunêl per la pêś
1934 Arthur Henderson bandiera Inghiltèra Presidèint edla Conferèinsa p'r al diśarmamèint edla Lega dal Nasiòun
1935 Carl Von Ossietzky bandiera Germâgna 1933-1945 Giurnalìsta pacifìsta, imperśunê da 'l 1933 p'r órdin dla Gestapo
1936 Carlos Saavedra Lamas bandiera Argintèina


Presidèint edla Lega dal Nasiòun e mediadōr in dla guèra tra 'l Paraguay e la Bolivia
1937 sortname Robert Cecil bandiera Inghiltèra Fundadōr e presidèint edla Campàggna internasionêl per la pêś
1938 Ufìsi internasiunêl Nansen p'r i arfugê bandiera Śvéssra


1939 mìa dê a nisùn
1940 mìa dê a nisùn
1941 mìa dê a nisùn
1942 mìa dê a nisùn
1943 mìa dê a nisùn
1944 Cumitê internasionêl dla Crōś Ròsa bandiera Śvéssra


cunsgnê per 'l an indrê mo in dal 1945
1945 sortname Cordell Hull bandiera Stêt Unî
1912-1959
Co-fundadōr prinsipêl dal Nasiòun Unìdi
1946 Emily Greene Balch bandiera Stêt Unî
1912-1959
Presidèinta onorària edla Lega internasionêl 'd cal dòni per la pêś e la libertê
John Mott bandiera Stêt Unî
1912-1959
Presidèint dal Cunsìli misiunàri internasiunêl e presidèint edla Young Men's Christian Association (YMCA)
1947 The American Friends Service Committee bandiera Stêt Unî
1912-1959
“a nòm edla Sosietê 'd céśa di amìg, méj cgnusùda c'ma i Quàcher
The Friends Service Council bandiera Inghiltèra
1948 mìa dê a nisùn “Perchè in c'l an lè a n'gh'era mìa nisùn candidê vivèint ch'l andìs bèin” (pinsènd a Mahatma Gandhi, perchè al prémi al n'pōl mìa èser dê dòp edla mort[1]
1949 John Boyd Orr bandiera Inghiltèra Organiśadōr e diretōr generêl edla FAO, presidèint dal Cunsìli nasionêl per la pêś e dl'Uniòun mondiêl dai organiśasiòun ed pêś
1950 Ralph Bunche bandiera Stêt Unî
1912-1959
Mediadōr in Palestèina (1948)
1951 Leon Jouhaux bandiera Franza Presidèint dal Sindachê francéś CGT, vis-presidèint edla Confederasiòun internasionêl di sindachê lìbe e dla Federasiòun sindachêl mondièla, member dal Cunsìli edl'Organiśasiòun internasionêl dal lavōr, deleghê a 'l ONU
1952 Albert Schweitzer bandiera Germàggna Ovest
/ bandiera Franza
Chirùrg misiunàri, fundadōr edl uśdêl Lambaréné in Gabon (śvilùp edla filośofìa dal “Rispêt per la vìta”)
1953 George Catlet Marshall bandiera Stêt Unî
1912-1959
Ideadōr dal Piàṅ Marshall
1954 Elt cumisariê dal Nasiòun Unìdi p'r i arfugê (UNHCR) Template:ONU
1955 mìa dê a nisùn
1956 mìa dê a nisùn
1957 Lester Pearson Template:CAN Presidèint edla 7ma sesiòun dl'Asembléa generêl dal Nasiòun Unìdi (śuntê el forsi 'd pêś per sarèr la crîś ed Suez)
1958 Georges Dominique Pire bandiera Bélgi


A 'l cmànd edl'organiśasiòun 'd ajùt p'r i arfugê l'Europe du Coeur au Service du Monde
1959 Philip Noel-Baker bandiera Inghiltèra Per la só vìta caluróśa dedichèda a la pêś e a la cooperasiòun internasionèla
1960 Albert John Lutuli Template:ZAF 1928-1994 Presidèint edl African National Congress
1961 Dag Hjalmar Agne Carl Dag Hammarskjöld
(dòp ed mort)
bandiera Şvèsia Segretàri generêl dal Nasiòun Unìdi
1962 Linus Carl Pauling[2] bandiera Stêt Unî


Chìmic e pacifìsta, profesōr a 'l Caltech, inisiadōr dla campàggna count'r i test nucleèr
1963 Cumitê internasionêl dla Crōś Ròsa bandiera Śvéssra


Federasiòun internasionèla dal societê 'd Crōś Ròsa e Meśalùna Ròsa
1964 Martin Luther King bandiera Stêt Unî


Cmandànt edla Southern Christian Leadership Conference, ativìsta p'r i dirìt sivîl
1965 Fonda dal Nasiòun Unìdi per l'infànsia (UNICEF) Template:ONU
1966 mìa dê a nisùn
1967 mìa dê a nisùn
1968 René Cassin bandiera Franza Presidèint edla Cōrt evropèa di dirìt umàṅ.
1969 Organiśasiòun internasionèla dal lavōr bandiera Śvéssra


1970 Norman Borlaug bandiera Stêt Unî


Sieinsiê agràri a 'l International Maize and Wheat Improvement Center (CIMMYT)
1971 Willy Brandt bandiera Germàggna Ovest


Canceliēr edla Germàggna Òvest (a favōr edl Ostpolitik, polìtica ed normaliśasiòun di rapòrt cun la Germàggna Est e l'Evròpa edl Est)
1972 mìa dê a nisùn
1973 Henry A. Kissinger bandiera Stêt Unî


Intermediàri dai Acòrd ed pêś ed Parì (1973) (per la fin edla guèra dal Vietnam)
Le Duc Tho
(mìa vlû tōr)
Template:VNM
1974 Seán MacBride bandiera Franza / bandiera Irlânda Presidèint edl Ufìsi internasionêl per la pêś e dla Cumisiòun edla Namìbia a 'l Nasiòun Unìdi
Eisaku Sato Template:JPN Prìm Minìster giapunéś ch'al fèva śuntèr al Giapòun a 'l Tratê 'd mìa proliferasiòun nucleèr
1975 Andrei Dmitrievich Sakharov Template:SUN 1955-1980 Fìśic nucleèr soviètic ch'al prumuvìva dal campàggni p'r i dirìt umàṅ
1976 Mairead Corrigan bandiera Inghiltèra Fundadóri dal muvimèint Northern Ireland Peace Movement (dòp cambiê 'd nòm in Community of Peace People)
Betty Williams
1977 Amnesty International bandiera Inghiltèra Campàggna còunt'r a la tortùra
1978 Menachem Begin Template:ISR Negosiadōr edla pêś tra 'l Egìt e 'l Iśraél
Mohamed Anwar El Sadat Template:EGY 1972-1984
1979 Medra Teréśa 'd Calcùta India Fundadóra dal Misionàri edla caritê, per la só dedisiòun ai puvrèt
1980 Adolfo Pérez Esquivel bandiera Argintèina


Da la pèrt di dirìt umàn
1981 Elt cumisariê dal Nasiòun Unìdi p'r i arfugê (UNHCR) Template:ONU
1982 sortname Alva Myrdal bandiera Şvèsia Deleghê a l'Asembléa generêl dal Nasiòun Unìdi in sìm'a la tolta vìa di armamèint
Alfonso Garcia Robles Template:MEX
1983 Lech Wałęsa bandiera Pulògna Fundadōr ed Solidarność e ativìsta p'r i dirìt umàṅ
1984 Desmond Mpilo Tutu Template:ZAF 1928-1994 Arsivèscov sudafricàṅ, ativìsta anti-apartheid
1985 International Physicians for the Prevention of Nuclear War bandiera Stêt Unî


Campàggni 'd informasiòun per fèr capìr quèl ch'a gnarèv dòp ed na guèra atómica
1986 Elie Wiesel Template:ROU 1965-1989 / bandiera Stêt Unî


Presidèint edla cumisiòun presidensièla in sìm'a 'l olocàust (autōr dal romànś La notte)
1987 Óscar Arias Sánchez Template:CRI “P'r al só lavōr per la pêś in dl'Amèrica sentrèla, ch'l à purtê a 'l'acòrdi firmê in dal Guatemàla, al 7 'd agòst ed cl an chè”
1988 Forsi 'd peace-keeping dal Nasiòun Unìdi Template:ONU 'L avér tolt pèrt a dimòndi batàj da 'l 1956
1989 Tenzin Gyatso (14um Dalai Lama) Template:Tibet Per la só opośisiòun a 'l druamèint edla viulèinsa da pert edla la só gint per la liberasiòun dal Tibet
1990 Michail Sergeevič Gorbačëv Template:SUN 1980-1991 “Per la só pert ed prim piaṅ in dal custruìr la pêś che anch'incō l'armàgn in tanti pert grosi dla comunitê internasionèla”
1991 Aung San Suu Kyi Template:MMR 1989-2010 “Per la só lota mìa viulèinta per la democrasìa e i dirìt umàṅ”
1992 Rigoberta Menchu Tum Template:GUA “In dl arcgnusimèint p'r al só lavōr per la giustìsia socêl e la pêś etno-culturèla ch'la s fonda in sìm'a 'l rispèt p'r i dirìt di agìnt indìgen”
1993 Fredrik Willem De Klerk Template:ZAF 1928-1994 “Per quèl ch'i àn lavurê per tōr vìa sàinsa viulèinsa, 'l apartheid, e p'r aver acsè fat cumincèr un nōv Sudàfrica democràtic”
Nelson Mandela
1994 Yasser Arafat Template:PSE “Per quèl ch'i àn lavurê per purtèr la pêś in dal Medi Oriĵnt
Shimon Peres Template:ISR
Yitzhak Rabin Template:ISR
1995 Pugwash Conferences on Science and World Affairs Template:CAN “Per tùt quel ch'i àn fat per tōr vìa j armamèint nucleèr in dla polìtica internasionêl e, in dal tèimp lung, per tōr-i vìa dal tùt”
Joseph Rotblat bandiera Pulògna / bandiera Inghiltèra
1996 Carlos Filipe Ximenes Belo Template:TLS “Per quel ch'i àn lavurê per giustèr in dla pêś la batàja dal Timor Est
José Ramos Horta
1997 Campàggna internasionèla per tōr via el mini countra 'l òm (ICBL) bandiera Śvéssra
/ bandiera Stêt Unî


“Per 'l impègn in dal tōr via el mini countra 'l òm”
Jody Williams
1998 John Hume bandiera Inghiltèra “P'r al lōr impègn in dal catèr na solusiòun ed pêś a 'l batàj in dl'Irlànda dal Nord
David Trimble
1999 Dutōr sàinsa cunfìn
(tolt da 'l James Orbinski)
bandiera Śvéssra


“P'r al lōr lavōr umanitàri pionerìstic edl'organiśasiòun in soquànt cuntinèint”
2000 Kim Dae-Jung Template:KOR “P'r al só impègn per la democrasìa e i dirìt umàṅ in dla Coréa dal Sud e in dl'Aśia orientèla in generêl, e per la pêś cun la Coréa dal Nord in dal particolêr”
2001 Kofi Annan, Photo: Harry Wad Kofi Annan Template:GHA “P'r al lōr impègn per na Tera méj organiśèda e piò pina ed pêś”
Organiśasiòun dal Nasiòun Unìdi Template:ONU
2002 Jimmy Carter bandiera Stêt Unî


“Per l'impègn decenêl sainsa stufèr-es per catèr dal solusiòun mia viulèinti a 'l batàj internasionèli, per cucèr la democrasìa e i dirìt umàṅ, e 'l śvilòp econòmic e socêl”
2003 Shirin Ebadi Template:IRN “P'r al só impègn per la democrasìa e i dirìt umàṅ. Masimamèint per la só batàja p'r i dirìt ed cal dòni e di putèin e putèini”
2004 Wangari Maathai Template:KEN “P'r al só ajùt a 'l śvilòp sustgnìbil, ala democrasìa e ala pêś”
2005 International Atomic Energy Agency Template:ONU “Per i lōr sfors perchè l'energìa nucleêr la n'vegna mìa druèda per di quèl militêr e perchè invéci la vègna druèda per dla pêś e in dla manéra piò sicùra ch'a s posa”
Mohamed ElBaradei Template:EGY
2006 Muhammad Yunus Template:BAN “Per i lōr sfors per fèr tachèr al śvilòp econòmic e socêl da 'l bas”
Grameen Bank Template:BAN
2007 Al Gore bandiera Stêt Unî


“Per i lōr sfors per custruìr e stremnèr piò 'd cgnusèinsa in sìm'ai cambiamèint climàtic cauśê da 'l òm, e p'r avér tachê a mèter in pē el premèsi p'r andèr còunt'r a chi cambiamèint lè”
IPCC Template:ONU
2008 Martti Ahtisaari bandiera Finlândia “P'r i só gròs e-sfors, in soquànt cuntinèint e per piò 'd treint'àn, per giustèr el batài internasionèli”
2009 Barack Obama bandiera Stêt Unî


“Per i só sfòrs estraordinàri per robustìr la diplomasìa internasionêl e la cooperasiòun tra 'l gint”
2010 Liu Xiaobo Template:CHN “Per la só lunga lòta mìa viulèinta p'r i dirìt umàṅ in dla Cina”
2011 Ellen Johnson Sirleaf Template:LBR “Per la lōr lòta mìa viulèinta per la sicurèsa ed cal dòni e p'r i lōr dirìt a tōr pert a 'n procès ed pêś”
Leymah Gbowee Template:LBR
Tawakkul Karman Template:YEM
2012 Uniòun evropéa Template:EUR “Per piò 'd ssant'àn 'l à jutê la pêś a 'ndèr avànti e anca la democrasìa e i dirìt umàṅ in dl'Evròpa”
2013 OPAC Internasionèla “P'r i só gròs e-sfors per tōr vìa j ermi chìmic”
2014 Kailash Satyarthi Template:IND “Per la lōr batàja còunt'r a 'l masamèint di putèin e di ragàs e p'r al dirìt ed tùt i putèin a l'istrusiòun”
Malala Yousafzai Template:PAK
2015 Tunisian National Dialogue Quartet
2016 Juan Manuel Santos
2017 International Campaign to Abolish Nuclear Weapons
2018 Denis Mukwege, Nadia Murad
2019 Abiy Ahmed

Referèinsi[modifica | mudéfica la surzéia]

  1. Mahatma Gandhi, al premiê ch'al manchèva
  2. Già prémi Nobel per la chìmica in dal 1954