Śvedéś: differenze tra le versioni
m r2.7.3) (Robot: Modifico zh-min-nan:Sverige-gí in zh-min-nan:Sūi-tián-gí |
m Bot: Migrating 147 interwiki links, now provided by Wikidata on d:q9027 (translate me) |
||
Riga 269: | Riga 269: | ||
[[Categoria:LINGUISTICA|Śvedéś]] |
[[Categoria:LINGUISTICA|Śvedéś]] |
||
[[af:Sweeds]] |
|||
[[als:Schwedische Sprache]] |
|||
[[am:ስዊድንኛ]] |
|||
[[an:Idioma sueco]] |
|||
[[ang:Sƿēonisc sprǣc]] |
|||
[[ar:لغة سويدية]] |
|||
[[arc:ܠܫܢܐ ܣܘܝܕܝܐ]] |
|||
[[arz:سويدى]] |
|||
[[ast:Suecu]] |
|||
[[az:İsveç dili]] |
|||
[[bar:Schwedisch]] |
|||
[[bat-smg:Švedu kalba]] |
|||
[[be:Шведская мова]] |
|||
[[be-x-old:Швэдзкая мова]] |
|||
[[bg:Шведски език]] |
|||
[[bn:সুয়েডীয় ভাষা]] |
|||
[[br:Svedeg]] |
|||
[[bs:Švedski jezik]] |
|||
[[ca:Suec]] |
|||
[[cdo:Sôi-diēng-ngṳ̄]] |
|||
[[ce:Şvedhoyn mott]] |
|||
[[ceb:Pinulongang Sweko]] |
|||
[[chr:ᎠᏂᏍᏫᏗ ᎦᏬᏂᎯᏍᏗ]] |
|||
[[ckb:زمانی سویدی]] |
|||
[[co:Lingua svedese]] |
|||
[[crh:İsveç tili]] |
|||
[[cs:Švédština]] |
|||
[[cu:Свєньскъ ѩꙁꙑкъ]] |
|||
[[cv:Швед чĕлхи]] |
|||
[[cy:Swedeg]] |
|||
[[da:Svensk (sprog)]] |
|||
[[de:Schwedische Sprache]] |
|||
[[diq:Swêdki]] |
|||
[[dsb:Šwedšćina]] |
|||
[[dv:ސުވެޑިޝް]] |
|||
[[ee:Swedgbe]] |
|||
[[el:Σουηδική γλώσσα]] |
|||
[[en:Swedish language]] |
|||
[[eo:Sveda lingvo]] |
|||
[[es:Idioma sueco]] |
|||
[[et:Rootsi keel]] |
|||
[[eu:Suediera]] |
|||
[[fa:زبان سوئدی]] |
|||
[[fi:Ruotsin kieli]] |
|||
[[fiu-vro:Roodsi kiil]] |
|||
[[fo:Svenskt mál]] |
|||
[[fr:Suédois]] |
|||
[[frp:Suèdouès]] |
|||
[[fy:Sweedsk]] |
|||
[[ga:An tSualainnis]] |
|||
[[gan:瑞典語]] |
|||
[[gd:Suainis]] |
|||
[[gl:Lingua sueca]] |
|||
[[gv:Soolynnish]] |
|||
[[he:שבדית]] |
|||
[[hi:स्वीडिश भाषा]] |
|||
[[hif:Swedish bhasa]] |
|||
[[hr:Švedski jezik]] |
|||
[[hsb:Šwedšćina]] |
|||
[[hu:Svéd nyelv]] |
|||
[[hy:Շվեդերեն]] |
|||
[[ia:Lingua svedese]] |
|||
[[id:Bahasa Swedia]] |
|||
[[ilo:Pagsasao a Suéko]] |
|||
[[io:Suediana linguo]] |
|||
[[is:Sænska]] |
|||
[[it:Lingua svedese]] |
|||
[[iu:ᔅᕗᓐᔅᑭᑐᑦ]] |
|||
[[ja:スウェーデン語]] |
|||
[[jv:Basa Swédia]] |
|||
[[ka:შვედური ენა]] |
|||
[[kbd:Шуэцэбзэ]] |
|||
[[kk:Швед тілі]] |
|||
[[kl:Svenskisuut]] |
|||
[[ko:스웨덴어]] |
|||
[[ku:Zimanê swêdî]] |
|||
[[kv:Свенска кыв]] |
|||
[[kw:Swedek]] |
|||
[[ky:Швед тили]] |
|||
[[la:Lingua Suecica]] |
|||
[[lbe:Швед маз]] |
|||
[[li:Zweeds]] |
|||
[[lij:Lengua svedeise]] |
|||
[[lmo:Lengua svedesa]] |
|||
[[lt:Švedų kalba]] |
|||
[[lv:Zviedru valoda]] |
|||
[[mdf:Шведонь кяль]] |
|||
[[mg:Fiteny soedoa]] |
|||
[[mhr:Швед йылме]] |
|||
[[mi:Reo Huitene]] |
|||
[[mk:Шведски јазик]] |
|||
[[mn:Швед хэл]] |
|||
[[mr:स्वीडिश भाषा]] |
|||
[[ms:Bahasa Sweden]] |
|||
[[myv:Шведэнь кель]] |
|||
[[mzn:سوئدی]] |
|||
[[nah:Sueciatlahtōlli]] |
|||
[[nds-nl:Zweeds]] |
|||
[[new:स्वीडिश भाषा]] |
|||
[[nl:Zweeds]] |
|||
[[nn:Svensk]] |
|||
[[no:Svensk]] |
|||
[[nrm:Suédouais]] |
|||
[[oc:Suedés]] |
|||
[[os:Шведаг æвзаг]] |
|||
[[pa:ਸਵੀਡਨੀ ਭਾਸ਼ਾ]] |
|||
[[pl:Język szwedzki]] |
|||
[[pms:Lenga svedèisa]] |
|||
[[pnb:سونسکا]] |
|||
[[pt:Língua sueca]] |
|||
[[qu:Suwiri simi]] |
|||
[[rm:Lingua svedaisa]] |
|||
[[ro:Limba suedeză]] |
|||
[[ru:Шведский язык]] |
|||
[[sco:Swadish leid]] |
|||
[[se:Ruoŧagiella]] |
|||
[[sh:Švedski jezik]] |
|||
[[simple:Swedish language]] |
|||
[[sk:Švédčina]] |
|||
[[sl:Švedščina]] |
|||
[[so:Af-Iswiidhan]] |
|||
[[sq:Gjuha suedeze]] |
|||
[[sr:Шведски језик]] |
|||
[[stq:Swedisk]] |
|||
[[su:Basa Swédia]] |
|||
[[sv:Svenska]] |
|||
[[sw:Kiswidi]] |
|||
[[szl:Szwedzko godka]] |
|||
[[ta:சுவீடிய மொழி]] |
|||
[[tg:Забони шведӣ]] |
|||
[[th:ภาษาสวีเดน]] |
|||
[[tr:İsveççe]] |
|||
[[tt:Швед теле]] |
|||
[[ug:شۋېتسىيە تىلى]] |
|||
[[uk:Шведська мова]] |
|||
[[ur:سونسکا]] |
|||
[[vec:Łéngua svedexe]] |
|||
[[vep:Ročin kel']] |
|||
[[vi:Tiếng Thụy Điển]] |
|||
[[xmf:შვედური ნინა]] |
|||
[[yi:שוועדיש]] |
|||
[[yo:Èdè Sweden]] |
|||
[[zea:Zweeds]] |
|||
[[zh:瑞典語]] |
|||
[[zh-min-nan:Sūi-tián-gí]] |
|||
[[zh-yue:瑞典話]] |
|||
[[zu:IsiSwidishi]] |
Versione delle 11:27, 11 mar 2013
Artéccol in dialètt mudnés
Al Śvedéś (svenska) l'è na léngua ch'la fà part dal grup urientàl dal léngui scandinàvi, cgnusû anc cuma grup setentriunàl dal léngui germànichi, e l'è druàda da piò ad déś migliòṅ ad parsòni stramnàdi in Śvèsia, in soquànti parti dla Finlàndia e in dagl'Ìśuli Åland. Daśvgnénd da la léngua in cumùṅ di antìg Vichìng, al s davśìna dimóndi a 'l Nurvegéś e, in na sèrta manéra, anc a 'l Danéś.
Al Śvedéś 'l è dvintâ la léngua uficiàla dla Śvèsia sōl a far data dal 1 ad Luj dal 2009. La léngua ch'la s dascór al dè 'd incō la s ciàma nusvenska (Śvedéś 'd adès).
Vucàli
Al Śvedéś al gh'à dimóndi più vucàli in cunfrònt a 'l emigliàṅ (scriti a, e, i, o, u, y, å, ä, ö). I pōlan èsar lunghi (in gènar prima dna cunsunànta curta) o curti (in gènar prima dna cunsunànta lunga).
Létra | IPA | Descrisiòṅ | Eśèmpi |
---|---|---|---|
a | [a] | cuma la A ad mat | matt [matː] |
[ɑː] | -- | mat [mɑːt] | |
e | [ɛ] | cuma la E ad bèl | hell [hɛlː] |
[eː] | cuma la E ad lē | hel [heːl] | |
[æ] | cuma la E ad pés ['pes], dita da 'n mudnéś ad sità ['pæs] | herr [hærː] | |
o | [ɔ] | cuma la O 'd òt | moll [mɔlː] |
[ʊ] | cuma la O ad fó dita da 'n mudnéś ad sità ['fʊ] | bott [bʊt] | |
[uː] | cuma la U ad dū | fot [fuːt] | |
[oː] | cuma la O ad fiōl | [soːn] | |
u | [ɵ] | -- | full [fɵl] |
[ʉː] | -- | ful [fʉːl] | |
y | [ʏ] | -- | syll [sʏll] |
[yː] | -- | syl [syːl] | |
å | [ɔ] | cuma la O 'd òć | lång [lɔŋː] |
[oː] | cuma la O ad śōg | mål [moːl] | |
ä | [ɛ] | cuma la E ad sènt | häll [hɛlː] |
[ɛː] | cuma la E ad magnê dita da 'n Mudnéś ad sità | häl [hɛːl] | |
[æ] | cuma la E ad Sécia ['seʧa] dita da 'n Mudnéś ad sità ['sæʧa] | ärt | |
[æː] | -- | här [hæːr] | |
ö | [œ] | cuma la O ad fóra ['fora] dita da 'n Mantṿàṅ ['fœra] | nött [nœtː] |
[øː] | -- | nöt [nøːt] | |
[œː] | -- | öra [ˈœːra] |
Cunsunànti
Làbar | Làb'r e Dènt | Dènt | Alvèul | Palâ | Vēl | Góla | |||||||
Stóp | p | b | t | d | k | g | |||||||
Davśinànt | v | l | r | j | h | ||||||||
Fricâ | f | s | ɕ | ɧ | |||||||||
Vibrànt | |||||||||||||
Naśàŀ | m | n | ŋ |
Gramàtica
Sustantìṿ
Al Śvedéś, cum a sucéd da spés in dal léngui germànichi, al gh'à al gènar nèutar, ma, cuntrariamènt a 'l Tedèsch, al n fà briśa difarénsa fra paròli fémni e masći, miténd-li insém in un grup dit gènar cumùṅ.
I sustantìṿ i pōlan èsar singulàr o plurài.
- sustantìṿ ad gènar cumùṅ (> 80% a 'l incìrca)
- a s śònta -er: vän → vänner (un amìg – di amìg)
- a s śònta -ar: häst → hästar (cavàl – cavài); pojke → pojkar (un baghét – di baghét)
- a s śònta -or (p'r i nóm ch'i finìsan in A): matta → mattor (un tapē - di tapē)
- a s fà 'n cambi ad vucàl: hand → händer (na maṅ – dal maṅ); man → män ('n óm – di óm); bror → bröder (fradèl – fradèi)
- sustantìṿ ad gènar nèutar (< 20% a 'l incìrca)
- i rèstan cumpàgn: bord → bord (tàvul – tàvui)
- a s śònta -n (p'r i nóm ch'i finìsan par vucàl): äpple → äpplen (un póm – di póm)
Artìcui
In Śvedéś a s dróa sèmpar -en p'r i nóm singulàr cumùn e -et p'r i nóm singulàr nèutar. 'L artìcul indeterminatìṿ al s mét sèmpar prima dal sustantìṿ.
- en bok (un lìbar)
- et hus (na cà)
'L artìcul determinatìṿ invéci a s śònta in fónd a 'l sustantìṿ.
- boken (al lìbar)
- huset (la cà)
P'r i prurài i sufìs i èṅ però difarènt: -na par quéi cumùṅ e -en o -a par quéi nèutar.
- vännerna (gl'amìg)
- hästarna (i cavài)
- mattorna (i tapē)
- händerna (al maṅ)
- borden (i tàvui)
- äpplena (i póm)
Quànd al nóm al s cumpàgna a 'n agetìṿ, al sufìs al rèsta, ma a gh'è anc 'n artìcul mis lè a pòsta (artìcul + agetìṿ + nóm, 'l órdan 'l è quést chè), den p'r al cumùṅ singulàr, det p'r al nèutar singulàr, de p'r i nóm plurài.
- den nya boken (al lìbar nóṿ)
- det stora huset (la cà granda)
- de nya böckerna som talar om de stora husen (i lìbar nóṿ ch'i dascóran dal cà grandi)
Vérub
Cum a sucéd par dagl'atri léngui scandinàvi, al Śvedéś (mudéran) l'è una dal pòchi léngui indoeuropee ch'al n cógnuga minga i vérub a secónd dla parsòna e dal nùmar ma al dróa sōl na fórma verbàla par tut. Tant par dir-'n una, al preśènt indicatìṿ dal vérub èsar, che in Miranduléś al gh'à siē fórmi, in Śvedéś al rèsta sémpar är.
- vérub prata (=dascórar, prima cugnugasiòṅ), raìś + "-ar"
- jag pratar ([mè] a dascór)
- du pratar ([tè] at dascór)
- han/hon/den/det pratar ([lò/lē] al/la dascór)
- vi pratar ([nuàtar] a dascurém)
- ni pratar ([vuàtar] a dascurìv)
- de pratar ([lōr] i dascóran)
- vérub leka (=śugàr, secónda cugnugasiòṅ), raìś + "-er"
- jag leker ([mè] a śóg)
- du leker ([tè] at śóg)
- han/hon/den/det leker ([lò/lē] al/la śóga)
- vi leker ([nuàtar] a śughém)
- ni leker ([vuàtar] a śugàv)
- de leker ([lōr] i śógan)
'L auśigliàri in Śvedéś 'l è sémpar al vérub ha (=avér).
- jag har pratat ([mè] a-j-ò dascōrs)
- jag har varit ([mè] a sòṅ stâ, lit. [mè] a-j-ò stâ)
- jag har kommit ([mè] a sòṅ gnû, lit. [mè] a-j-ò gnû)
Eśèmpi
- śvedéś: svenska
- a t salùt: hej /'hej/
- arvéd'r-as: hej då /hej'do:/
- par piaśēr: snälla /'snɛl:a/
- a t ringràsi: tack /tak:/
- quàl lè: den där /dɛn'dɛ:r/
- quànt?: hur mycket? /hʉ:r'mʏke/
- itagliàṅ: italienska /ita'lje:nska/
- sè: ja /jɑː/
- nò: nej /nɛj/
- cin cin: skål /'sko:l/
- Itàglia: Italien /i'tɑːlien/
- Śvèsia: Sverige /'svɛrje/
Nùmar da 0 a 10: noll (śèr), en/ett (òṅ), två (dū), tre (tri), fyra (quàtar), fem (sinc), sex (siē), sju (sèt), åtta (òt), nio (nóṿ), tio (déś).