Cónt: differenze tra le versioni

Da Wikipedia.
Contenuto cancellato Contenuto aggiunto
m wikidata interwiki
mNessun oggetto della modifica
Riga 1: Riga 1:
{{Variant|BLG}}
{{Variant|BLG}}
Dai ténp antîg l'omen l'à sänper druvè däl prêd cénni par contèr. In [[Grêcia antîga]] e a [[Inpér rumàn|Råmma]] as druvèven dî [[âbec]] (ch'î éren fât ed balutén furè ch'i s infîlèven in fitón ed fèr) par fèr di cónt d'l aritmetica. As dîs anch ch i pastûr cuntèven äl [[pîgra|pîguer]] e al [[vâca|vâc]] druvànd dal prêd ch'i butèven zå quand äl bisti äli gnèven dänter o andèven fòra.
Dai ténp antîg l'omen l'à sänper druvè däl prêd cénni par contèr. In [[Grêcia antîga]] e a [[Inpér rumàn|Råmma]] as druvèven dî [[âbec]] (ch'î éren fât ed balutén furè ch'i s infîlèven in fitón ed fèr) par fèr di cónt d'l aritmetica. As dîs anch ch i pastûr cuntèven äl [[pîgra|pîguer]] e al [[vâca|vâc]] druvànd dal prêd ch'i butèven zå quand äl bisti äli gnèven dänter o andèven fòra.
Po dåpp, in [[matemâtica]], sta parôla la gné druvè con un significhè elementèr ch'la vré dîr realizaziån dî cónt. In [[aritmetica]], sti cónt i vrénn dîr zontèr, tirèr vî, moltiplichèr e divîder.
Po dåpp, in [[matemâtica]], sta parôla la gné druvè con un significhè elementèr ch'la vré dîr realizaziån dî cónt. In [[aritmetica]], sti cónt i vrénn dîr zontèr, tirèr vî, [[moltìplica|moltiplichèr]] e divîder.


In generèl as dîs ch'i én cónt äl combinaziån (col rispèt ed rêgol prezîsi) ed sîmbol (mégga sänper dî nómmer) con dî operadûr (par esänpi +,-,* e /) par avair un risultè sôlid. As pôl dîr acsé ch'l è un pruzès vló ed trasformaziån ed valûr inizièl o ed risultè diferént. Sta conceziån la s permatt ed dscårrer ed tant cónt divêrs, ognón coi só fén e äl só rêgol: int'l [[aritmetica]], int'i [[cónt infinitesimèl]] ([[cónt differenzièl]] e [[cónt integrèl]]), int'i [[cónt d'la probabilitè]], int' i [[cónt proposizionèl]], int'i [[cónt dî nómmer]], e vî acsé.
In generèl as dîs ch'i én cónt äl combinaziån (col rispèt ed rêgol prezîsi) ed sîmbol (mégga sänper dî nómmer) con dî operadûr (par esänpi +,-,* e /) par avair un risultè sôlid. As pôl dîr acsé ch'l è un pruzès vló ed trasformaziån ed valûr inizièl o ed risultè diferént. Sta conceziån la s permatt ed dscårrer ed tant cónt divêrs, ognón coi só fén e äl só rêgol: int'l [[aritmetica]], int'i [[cónt infinitesimèl]] ([[cónt differenzièl]] e [[cónt integrèl]]), int'i [[cónt d'la probabilitè]], int' i [[cónt proposizionèl]], int'i [[cónt dî nómmer]], e vî acsé.

Versione delle 00:25, 8 Dec 2019

Artéccol in dialàtt bulgnaiṡ

Dai ténp antîg l'omen l'à sänper druvè däl prêd cénni par contèr. In Grêcia antîga e a Råmma as druvèven dî âbec (ch'î éren fât ed balutén furè ch'i s infîlèven in fitón ed fèr) par fèr di cónt d'l aritmetica. As dîs anch ch i pastûr cuntèven äl pîguer e al vâc druvànd dal prêd ch'i butèven zå quand äl bisti äli gnèven dänter o andèven fòra. Po dåpp, in matemâtica, sta parôla la gné druvè con un significhè elementèr ch'la vré dîr realizaziån dî cónt. In aritmetica, sti cónt i vrénn dîr zontèr, tirèr vî, moltiplichèr e divîder.

In generèl as dîs ch'i én cónt äl combinaziån (col rispèt ed rêgol prezîsi) ed sîmbol (mégga sänper dî nómmer) con dî operadûr (par esänpi +,-,* e /) par avair un risultè sôlid. As pôl dîr acsé ch'l è un pruzès vló ed trasformaziån ed valûr inizièl o ed risultè diferént. Sta conceziån la s permatt ed dscårrer ed tant cónt divêrs, ognón coi só fén e äl só rêgol: int'l aritmetica, int'i cónt infinitesimèl (cónt differenzièl e cónt integrèl), int'i cónt d'la probabilitè, int' i cónt proposizionèl, int'i cónt dî nómmer, e vî acsé.