Claudette Colbert
|
C'l artìcul chè 'l è scrit in
Miranduléś |

LʼÉmilie Chauchoin dita Lily, cgnusùda méj c'n al nóm 'd art ad Claudette Colbert (Saint-Mandé, 13 ad Setémbar dal 1903 - Speightstown, 30 ad Luj dal 1996, a s lèś [kloʊˈdɛt koʊlˈbɛər] in ingléś), l'è stada n'atōra francéśa naturaliśàda americàna. L'à vins al Prèmi Òscar dal 1935 par la cumèdia sentimentàla Accadde una notte, giràda in còpia cun Clark Gable, par pò èsar numinàda atri dó vòlti, in dal 1936 p'r al drama Mondi privati e in dal 1945 par Da quando te ne andasti, pelìcula cun Joseph Cotten.
La gh'à anc na stéla in dla Hollywood Walk of Fame. In dal 1999 'l American Film Institute al l'à misa a 'l 12śum pòst in dla lista dal sènt atōri più grandi dla stòria dal cìnema americàṅ ad tut i tèmp.
Nada in Frància, la Colbert l'è andàda a Stat Unî c'n i sò genitōr a tri an. Da śōvna l'à recitâ a teàtar in di an Vint par pò far al sò debùt a 'l cìnema in dal 1927 c'n al film mut ad Frank Capra Per l'amore di Mike. In séguit l'à laurâ a fiànc 'd atōr cuma Maurice Chevalier in L'allegro tenente (1931), Gary Cooper in Il capitano (1931), Herbert Marshall in Quattro persone spaventate (1934) e Warren William in Lo specchio della vita (1934) par la regìa ad John M. Stahl. Sèmp'r in c'l an lè, faghénd la part dlʼEllie Andrews ch'l'éra stada pinsàda a 'l inìsi par la Myrna Loy, l'à vins 'n Academy Award, catànd al sucès a Hollywood.
A la fiṅ di an Trénta a l'arcurdém in dla cumèdia sentimentàla L'ottava moglie di Barbablù, in còpia cun Gary Cooper, e in dla cumèdia La signora di mezzanotte cun Don Ameche e John Barrymore par pò giràr in di an Quarànta al drama Sorelle in armi, insém a la Veronica Lake, e 'l noir Donne e veleni (1948) ad Douglas Sirk cun Robert Cummings.
In dal 1950 a l'ém vista in ...e la vita continua, in dla part dna parśunēra in un camp ad cuncentramènt giapunéś, e in dla thriller Nozze infrante, dirèta par Mel Ferrer. In séguit la Colbert l'à tacâ a lauràr in série televiśìvi cuma Climax!, I racconti del West e General Electric Theater par pò turnàr a teàt'r in di an Ssanta. L'è mòrta a nuànta-dū an in dla sò cà ch'la gh'iva in dl'ìśula 'd Barbados.
Filmugrafìa
[mudéfica la surzéia]



- 1927 - Per l'amore di Mike (For the Love of Mike), regìa ad Frank Capra
- 1929 - The Hole in the Wall, regìa ad Robert Florey
- 1929 - The Lady Lies, regìa 'd Hobart Henley
- 1929 - Mysterious Mr. Parkes, regìa ad Louis J. Gasnier
- 1930 - Gioventù di Manhattan (Young Man of Manhattan), regìa ad Monta Bell
- 1930 - La conquista dell'America (The Big Pond), regìa 'd Hobart Henley
- 1930 - La grande mare, regìa 'd Hobart Henley
- 1931 - Honor Among Lovers, regìa dla Dorothy Arzner
- 1931 - L'allegro tenente (The Smiling Lieutenant), regìa 'd Ernst Lubitsch
- 1931 - Secrets of a Secretary, regìa ad George Abbott
- 1931 - Il capitano (His Woman), regìa 'd Edward Sloman
- 1932 - Il segno della croce (The Sign of the Cross), regìa ad Cecil B. DeMille
- 1932 - Il sesso più astuto (The Wiser Sex), regìa ad Berthold Viertel e 'd Victor Viertel
- 1932 - The Misleading Lady, regìa ad Stuart Walker
- 1932 - L'amore perduto (The Man from Yesterday), regìa ad Berthold Viertel
- 1933 - La principessa Nadia (Tonight Is Ours), regìa ad Stuart Walker
- 1933 - The Phantom President, regìa ad Norman Taurog
- 1933 - Pescicani - Contrabbando giallo (I Cover the Waterfront), regìa ad James Cruze
- 1933 - Torch Singer, regìa ad Alexander Hall e George Somnes
- 1933 - Three Cornered Moon, regìa 'd Elliott Nugent
- 1934 - Quattro persone spaventate (Four Frightened People), regìa ad Cecil B. DeMille
- 1934 - Accadde una notte (It Happened One Night), regìa ad Frank Capra
- 1934 - Cleopatra, regìa ad Cecil B. De Mille
- 1934 - Lo specchio della vita (Imitation of Life), regìa ad John M. Stahl
- 1935 - Il giglio d'oro (The Gilded Lily), regìa ad Wesley Ruggles
- 1935 - Mondi privati (Private Worlds), regìa ad Gregory La Cava
- 1935 - Voglio essere amata (She Married Her Boss), regìa ad Gregory La Cava
- 1935 - The Bride Comes Home, regìa ad Wesley Ruggles
- 1936 - Sotto due bandiere (Under Two Flags), regìa ad Frank Lloyd
- 1937 - La vergine di Salem (Maid of Salem), regìa ad Frank Lloyd
- 1937 - Incontro a Parigi (I Met Him in Paris), regìa ad Wesley Ruggles
- 1937 - Tovarich, regìa 'd Anatole Litvak
- 1938 - L'ottava moglie di Barbablù (Bluebeard's Eighth Wife), regìa 'd Ernst Lubitsch
- 1939 - Zazà (Zaza), regìa ad George Cukor
- 1939 - La signora di mezzanotte (Midnight), regìa ad Mitchell Leisen
- 1939 - La più grande avventura (Drums Along the Mohawks), regìa ad John Ford
- 1939 - Questo mondo è meraviglioso (It's a Wonderful World), regìa ad W. S. Van Dyke
- 1940 - La febbre del petrolio (Boom Town), regìa ad Jack Conway
- 1940 - Arrivederci in Francia (Arise my Love), regìa ad Mitchell Leisen
- 1941 - Skylark, regìa ad Mark Sandrich
- 1941 - Echi di gioventù (Remember the Day), regìa 'd Henry King
- 1942 - Ritrovarsi (The Palm Beach Story), regìa ad Preston Sturges
- 1943 - Non c'è tempo per l'amore (No Time for Love), regìa ad Mitchell Leisen
- 1943 - Sorelle in armi (So Proudly, We Hail), regìa ad Mark Sandrich
- 1944 - Da quando te ne andasti (Since You Went Away), regìa ad John Cromwell
- 1944 - Sinceramente tua (Practically Yours), regìa ad Mitchell Leisen
- 1945 - Quella che non devi amare (Guest Life), regìa ad Sam Wood
- 1946 - Conta solo l'avvenire (Tomorrow Is Forever), regìa 'd Irving Pichel
- 1946 - California Express (Without Reservations), regìa ad Mervyn LeRoy
- 1946 - In fondo al cuore (The Secret Heart), regìa ad Robert Z. Leonard
- 1947 - Io e l'uovo (The Egg and I), regìa ad Chester Erskine
- 1948 - Donne e veleni (Sleep, My Love), regìa ad Douglas Sirk
- 1949 - Abbandonata in viaggio di nozze (Family Honeymoon), regìa ad Claude Binyon
- 1949 - Questo me lo sposo io (Bride for Sale), regìa ad William D. Russell
- 1950 - ...e la vita continua (Three Came Home), regìa ad Jean Negulesco
- 1950 - La campana del convento (Thunder on the Hill), regìa ad Douglas Sirk
- 1951 - Nozze infrante (The Secret Fury), regìa ad Mel Ferrer
- 1951 - Mia moglie si sposa (Let's Make It Legal), regìa ad Richard Sale
- 1952 - Sangue bianco (The Planteur's Wife), regìa ad Ken Annakin
- 1953 - Destini di donne (Destinées), regìa ad Marcello Pagliero
- 1954 - Versailles (Si Versailles m'était conté), regìa ad Sacha Guitry
- 1954 - I dominatori di Fort Ralston (Texas Lady), regìa ad Tim Whelan
- 1961 - Vento caldo (Parrish), regìa ad Delmer Daves
Culegamènt estéran
[mudéfica la surzéia]Àtar prugèt
[mudéfica la surzéia]
Wikimedia Commons contiene file multimediali su Claudette Colbert